söndag 26 oktober 2008

VADER



Jäpp, jag är lat och bloggar inte så ofta men nu ska det bli skärpning.


På tisdag den 28 oktober är det dags för Vader på Klubben, ett av de bästa dödsmetallbanden. Är det ett band förresten? Efter 25-års jubileet slutade väl alla utom Peter Vader? Ja, då är han väl ett av de bästa enmansdödsmetallbanden. Fast han har ju fått nytt friskt blod i sin kvartett, med Reyash (Supreme Lord), Vogg (Decapitated) och Paul (Soul Snatcher). Så det lär nog bli en hejdundrande konstillation i fortsättningen.



...och så var det Queen som gjort en ny skiva. Varför envisas de med att kalla sig Queen när det endast är Roger Taylor och Brian May som har slagit sig ihop med Paul Rodgers. Varför inte kalla sig Free, Bad Company, The Firm eller något annat...? Jag har aldrig varit något riktigt Queen fans men råkar gilla Paul Rodgers fantastiska röst, så jag införskaffade CDn. Det är ingen metall och jag hör egentligen inget av Queen, det är en helt vanlig rockplatta med bra sång. Några av låtarna är riktigt usla, men helheten är riktigt bra. Bra framfört och sångaren är på topp efter närmare 40 år i branchen.


Avslutningsvis måste jag nämna Klaus Schulzes platta Farscape som han gjort tillsammans med Lisa Gerrard från tidigare bloggnämda Dead Can Dance. Klaus Schulzes musikaliska utveckling har skett varje gång han köpt en ny synt. Skämt åsido så har hans ambientflum gått i olika faser på hans (ca 50 st) skivproduktioner. Alla plattorna tillsammans blir som en enda lång komposition. Nu har han då vänt sig till Lisa som improviserat fram text (?) och melodi, allt i en enda tagning (ingen falsksång här inte). Resultatet är fängslande och gripande. Upp med volymen, lägg dig i soffan, låt regnet smattra mot fönstren, låt dig föras med på en resa. Det är inte målet som är av betydelse, utan här är det själva resan. Precis så som Klaus alltid har velat med sin musik.

tisdag 22 juli 2008

Äntligen DCD på SACD

Julafton mitt i sommaren. Dead Can Dance samtliga plattor släppta på SACD (Superaudio) i papersleevereplikor av originalomslagen på vinyl. Vilket ljud!!! Vilken förpackning!!! Man kan dessutom köpa alla i en box. Nu saknas faktiskt samlingsplattan "A Passage in Time" och låten Protagonist från 4AD's samlingsalbum "Lonely is an Eyesore" bland utgåvorna, men vem vet den som väntar på något gott...

Dead Can Dance bildades i Melbourne 1981 av Lisa Gerrard och Brendan Perry. De gjorde sammanlagt 7 studioalbum, en EP, ett livealbum och en samlingsplatta. På senare tid har även ytterligare en samlingsplatta "Wake" släpps. Bandet splittrades 1998 men sammanstrålades för en turné under 2005. Båda har under tiden gjort några soloalbum, men det är förmodligen Lisa som har haft mest framgång med sin filmmusik till bl a Gladiator.

Har från början fängslats av deras atmosfäriska mörkermusik. I mina örön låter de som en korsning av Mireille Mathieu och Frank Sinatra, som börjat spela mörkerhymner med orientaliska klanger. Ödesmättat och storlaget.

Av deras plattor är "Spleen and Ideal" och "Within the Realm of a Dying Sun" mina absoluta favoriter.








...så det är bara att bege er ut till skivaffären och tömma plånboken, för dessa är ett måste i varje skivsamling.

måndag 9 juni 2008

Sweden Rock Festival

Nu vet jag varför festivalen heter Sweden Rock Festival, det är för att flertalet bra band är svenska eller har svenska medlemmar. Som t e x Faith som inledde festivalen, At the Gates, Sabaton, Mustasch, Carcass, Pain of Salvation, Sonic Syndicate och Judas Priest. Sistnämnda band har ju Glen Tipton och alla Göteborgare heter ju Glen så det måste ju vara en svensk.

Ja, ja, det var ju även andra akter som gjorde hejdundrande bra spelningar, som Ministry, Primordial, Testament, Satyricon etc.
Men Ministry är inte det ett sånt där band som jag tidigare klankade på, som redan gjort sin sista platta och gav sig ut på turné? Ok, det gäller inte dom, men det måste fan i mej gälla ELO i alla fall.

...fick ju även en dos fantastisk Ken Hensley nostalgi med Uriah Heeplåtar utan att han behövde återförenas med dem. Heter man inte Ken i Göteborg förresten...

onsdag 9 april 2008

Återföreningar


En del återföreningar är befogade, andra inte. En del band splittras och säger att det här var den sista plattan, men vi avslutar med en två års turné med det nya materialet. Under tiden släpper man samlingsplattor med några extra tidigare outgivna låtar, eller en helt ny platta proppad med covers från tidigare studiosessions. Allt för att fansen skall få ett sista unikt tillfälle att se bandet och spendera pengar på låtar som de redan förmodligen har på olika samlingsplattor eller specialutgåvor.


En glad återförening var när Cavalerabröderna Iggor och Max slöt fred med varandra och spelade in plattan Inflikted. De tog vid där de slutade med Sepultura, men utvecklade det nya materialet till något nytt och intressant. Cavalera Conspiracy har lyckats med konststycket att inte låta varken Sepultura eller Soulfly men ändå behållt rötterna därifrån.

En modern thrash för 2008 som jag hoppas de kommer fortsätta med. Iggor har ju lämnat Sepultura och jag hoppas at Mackan ger upp sitt Soulfly för att ägna sig åt det han gör bäst.

Rocka med familjen.


onsdag 26 mars 2008

Besvikelser

Då var det en månad till lön igen. Det började inget bra, snö och kyla i påskhelgen. Spelningen med Immolation och Melechesh som skulle vara nu på söndag den 30 mars är inställd. De spelar visserligen på Belsepub i Göteborg på fredag, men varför ska Stockholm aldrig få hit banden.

Göteborg, Malmö och Lund är tydligen världsmetropoler men Stockholm? Här spelar förmodligen endast banden om de får en ytterligare spelning i Finland, det blir för dyrt annars eller?

Hela musikindustrin är annars mestadels koncentrerad till Stockholm, med skivbolag, förlag, organisationer, bokare etc. Kan man då inte lyckas få tillräckligt med folk till de mindre konserterna?

Är det bara megakonserter med Eagles och danceshower som drar folk? Eller är folk helt enkelt för slappa för att ta sig ut och har det svårt att slita sig från TV:ns paralyserande tramsprogram, där schlagernördar och teaterapor tävlar i lag mot varandra?



Nåja, jag ser fram mot tisdagens Bachelitkväll som förmodligen får mig på bättre tankar.

Jag gör som er alla andra, jag tankar hemma.

tisdag 18 mars 2008

Påsktraditioner

Ja, då var det glad påsk igen. Vad är det vi firar egentligen, uttåget ur Egypten, Jesus död, påskharen eller påskkärringarna? På Jesus tid fanns det inga påskägg, så jag firar "Påskharen". Jag tror att det är den som kommer med påskäggen. Det firar vi med lite påskbir och härlig påskmusik.

På med stereon, vrid upp till elva, för nu firar vi med...

DEICIDE Once Upon the Cross (1995)
Detta är en riktig påskrökare.
IMMOLATION Close To a World Below (2000)
Det här smiskar på bra, ett riktigt påskris.

13TH FLOOR ELEVATORS Easter Everywhere (1967)
Detta är en påskklassiker, ett odödligt psychedeliskt påskägg.




tisdag 11 mars 2008

Inga genvägar

Ja, då var alla glada att Carola blev utröstad och Nordman fick gå vidare tack vare det. Precis som om att de skulle ha röstat på Nordman istället för Carola. Nordman fick nog sina röster för att man gillade honom och låten. Röstat ut Carola förresten? Det är väl inte henne man röstat ut, det är väl fortfarande en melodifestival eller? Då är det väl låten och upphovsmännen man har röstat bort? Melodifestivalen eller Eurovision Song Contest heter det väl.

Själv gillar jag inte Schlager något vidare. Allt verkar stöpt av olika dåliga ingredienser i samma smältdegel och resultatet låter oftast riktigt illa. Precis som i en dålig stereo. Är inte alla delarna av god kvalitet låter det ändå illa.

Det är som Allan Holdsworth säger i en intervju i tidningen Fuzz nr 2 2008, om olika högtalare och om vilket ljud som inte låter homogent. Det är som en bra ale från ett mindre bryggeri, de lyckas oftare att få alla ingredienser att verkligen blandas samman till en smakupplevelse. Det ska både smaka och låta bra.

Det är som i det mesta, det är småskaligheten som är det stora.

onsdag 5 mars 2008

BACHELIT

Igår var det dags för Herrklubben Bachelit. Träffarna började för drygt två år sedan och namnet har ingenting med Bach eller plast att göra. Det är initialerna i våra namn och vi som utgör den är självklart eliten (Bengt, Anders, Classe och Holmqvist).

Vi träffas regelbundet en gång i månaden och turas om med att vara klubbvärd.
På träffarna lyssnar vi på metall och har ölprovning, samt för nerdiga protokoll på det vi lyssnat.
Vi var hos Classe denna gång och avnjöt både porter och IPA ifrån Rogue, med det bästa manglandet från 2007 i högtalarna. Det är klubbvärden som står för musikvalet och enklare tilltugg. Var och en tar med sig öl, som vi sen alla delar på.

Holmqvistarn har ju flyttat till Nyköping och fått en värdig inhoppare i Halle. Vi har ibland även jästartister på träffarna. Vörten Uffe har ställt upp och även varit klubbvärd. Igår var det Belgofantomen Nyman som jästade.

Om dessa träffar kommer det säkert diskuteras mer.

Nästa gång är Bachelit hemma hos mig, då ska vi lära oss måla Corpse Paint.

lördag 1 mars 2008

Första Bloggen

Nu ska LordBulo börja blogga. Bloggen kommer i första hand handla om musik som ligger mig närmast om hjärtat, dvs allt från dödsmetall till psychedelia. Både egen kakafoni och andras kulturfrämjningar kommer ältas.

Såg precis att Killing Joke ska återuppstå med alla originalmedlemmar. Trots att den fantastiske Paul Raven R.I.P. (Prong, Ministry, Murder Inc etc) nyligen gått bort, skall nu alla fyra ursprungsmedlemmarna ut på en världsturne. Då kan man ju alltid hoppas att de kommer till Sverige, var de här 1983 senast? Kolla deras hemsida http://www.killingjoke.com/ om dessa glädjande nyheter.

De för mig tre bästa plattorna genom tiderna:
King Crimson "In the Court of the Crimson King" 1969
Deep Purple "In Rock" 1970
Jericho "Jericho" 1972

Tre metallplattor man inte kan vara utan:
Slayer "Seasons in the Abyss" 1990
Emperor "Anthems To The Welkin At Dusk" 1997
Napalm Death "Diatribes" 1995

...sen så var det "det där" med sextiotalet...Jefferson Airplane måste man ha alla plattor med.
Detta inte enbart för att Grace Slick är den bästa sångerskan genom tiderna (hon sjöng dock inte på första plattan "Takes Off" 1966 då var det Signe Anderson), utan för hela gruppens sound och utveckling från början till slut. De skrev och framförde helt enkelt, bra låtar.

På uppmaning har jag även blivit ombedd att ta upp några soulplattor, här är dessa.
Fear Factory "Soul of a New Machine" 1992
Beatles "Rubbber Soul" 1965
Mindrot "Soul" 1998

Mer om mina favoriter kommer senare.